Hösten som gått i foglossningens tecken!

Ja, man kan säga att den ena åkomman har avlöst den andra!


Strax innan ultraljudet började jag känna av ryggvärk.. Det började först mola, sen hugga för att sen bli skitont.. Strålade ut i benen ända ner till fotknölarna:(


Trodde att jag kanske hade lyft eller gjort nått galet på jobbet..


Men det gick liksom inte över, utan fortsatte och blev bara värre..


Pratade med en kompis som jag visste hade haft problem med ryggen under alla sina 3 graviditeter och hon sa direkt att det var foglossning.. Attans bananer tänkte jag då, inte de också:(


Försökte att jobba men det blev bara värre... Skulle duscha en tant en morgon då det bara högg till och jag fick ta i handfatet på toaletten så jag trodde de skulle lossna från väggen...


Insåg att jag fick lov att få nån hjälp..


Hjälpen från mvc vart ett bälte, och det hjälpte/hjälper väl sådär.. Känner mig mest väldigt otymplig med det..


Mina långa arbetsdagar vart olidliga för mig så jag tvingades att gå till doktorn..


Så sen i slutet på oktober jobbar jag 37,5% och det är alldeles lagomt med den formen som jag är i nu. Doktorn sa till mig att mina symtom va typiska för foglossning, men att jag även led av ischias då det strålade ut i benen på mig.. För mig är det viktigt att få jobba det jag kan iallafall, sitta hemma gör mig bara deprimerad. Som tur va så har jag förstående arbetskamrater som kan hjälpa mig om det behövs.


Vissa dagar är mycket bättre än andra, och jag känner väl när jag jobbat att det är sämre.. Men att få gå till jobbet en del iallfall är väldigt viktigt för mig för jag vill ha ett socialt liv..


Till en början när denna ryggont började, typ runt vecka 18, så sa jag att jag hade nått fel på ryggen bara. För jag hade fortfarande inte berättat då.. :)Men veckorna gick och jag började ju som sagt få ondare.. Så när jag var runt vecka 20 ca så började vissa fråga om jag inte eventuellt va gravid, och då bekände jag mina synder:)

Kunde inte neka då heller för jag hade ju faktiskt fått en mage.. Sen att jag gick som en pigvin gjorde ju inte saken bättre heller:)

På jobbet blev den ena efter den andra måttligt överraskad, för alla hade ju nångång hört mig säga att jag absolut inte skulle ha fler barn!

Att jag hade fått mage hade ju vissa reflekterat över flera veckor tidigare, men dom trodde ju absolut inte att jag va gravid, men dom trodde ju inte heller att jag skulle ha tillåtit mig själv att gå upp i vikt så..

Så vad jag har hört nu i efterhand så hade det ju varit spekulationer om min mage:)

Kul att man kan roa!!!